Förra gången fick han många rätt

Carl-Johan Bonnier förutspår än en gång framtiden på mediemarknaden

”Vi såg trenderna, men snabbheten i förändringarna överraskade oss. ändå är den teknikutveckling vi hittills sett bara början. Vår vision är att ständigt utveckla media, så visst är det en väldigt spännande tid vi har framför oss.”


Så sammanfattar Carl-Johan Bonnier, ordförande i Bonnier AB, sin syn på omvandlingen av mediemarknaden. Drygt fem år har gått sedan han i den här tidningen presenterade sin bild av det framtida mediesamhället. Då talade han om ett paradigmskifte, där den digitala annonseringen snart skulle överträffa printannonseringen, och om en mediemarknad som skulle bli ännu mer fraktionerad. Han förutspådde en accelererande tillväxt inom sociala media, och att tvååringar skulle börja surfa på nätet...

Hade rätt då, men hur blir det nu?

Vi var nog många som tyckte att han tog ut svängarna lite väl mycket, men med facit i hand är det bara att konstatera att Carl-Johan Bonnier hade rätt. Då vi träffas på nytt är inledningsfrågan därför given: Vad tror du kommer att hända nu?

– Idag är det betydligt svårare att göra en analys. Teknikutvecklingen går så fort att prognoserna blir mer osäkra, säger han.

Klart är emellertid att fragmenteringen av marknaden fortsätter och att den drivs fram av en digital teknik som hela tiden blir alltmer kraftfull.

– Det växande utbudet av medieprodukter gör att annonsörernas valmöjligheter blir enormt mycket större.

PewDiePie och Zoella

I intervjun för fem år sedan sa Carl-Johan Bonnier att ”snart kommer 25 procent av all media att produceras, redigeras och konsumeras på internet – inte av förlagen utan bland vänner”. Behovet att synas, skapa något eget och dela med sig av sina upplevelser var de drivkrafter som pekades ut.

Exakta siffror saknas men sannolikt har verkligheten överträffat den prognosen. Vad som dessutom hänt är att era av dessa ”kompisbloggar” utvecklats till synnerligen framgångsrika företag. Till exempel är PewDiePie – som beskriver sig som en vanlig svensk 25-åring som gillar att få folk att skratta – nu störst i världen på YouTube. Cirka 39 miljoner fans prenumererar på hans klipp, som mest handlar om hur han med imponerande inlevelse spelar datorspel.

En annan ung YouTube-stjärna, brittiska Zoella, gjorde förra året debut som författare. Hennes bok ”Girl online” blev den mest sålda debutboken på Amazon någonsin, långt större än ”Fifty Shades of Grey”.

– Jag tycker att detta är en positiv utveckling. Inte minst från demokratisk utgångspunkt är det värdefullt att det skapats nya möjligheter för människor att uttrycka sig och nå ut till en stor publik.

Ingen nyhetsflykt

Talet om att den yngre generationen skulle välja bort nyheter anser Carl-Johan Bonnier vara en myt. I en undersökning som gjorts av Pew Research Center, säger sig 83 procent av 18–29- åringarna att de ”njuter av att hålla sig uppdaterade via nyheter”. Nyhetsintresset är alltså fortfarande starkt, men skillnaden är att ungdomar använder andra mediekanaler.

– Internet har lett till att nästan alla i realtid kan följa vad som händer överallt i världen. Det är helt ny situation. Facebook, Twitter och liknande kanaler svarar nu för en växande del av nyhetsrapporteringen.

Personalisering och Big data

Personaliseringen av medierna är en trend som i hög grad kommer att påverka marknaden. Personligt riktade digitala tjänster tar över allt mer av publiken och därmed också av annonsintäkterna. Personaliseringen utgår från den växande mängd data som vi lämnar efter oss i mobilappar, sökmotorer med mera. Företag som Apple, Google och Facebook vet hur man hanterar sådan ”Big data” – och annonsörerna strömmar till.

– Ju mer man vet om kundernas och deras beteenden desto större blir träffsäkerheten i annonseringen, konstaterar Carl-Johan Bonnier.

Fortsatt kostnadsjakt för tidningar

Hur kommer då de tryckta medierna som helhet att påverkas av dessa trender? Liksom de flesta bedömare räknar Carl-Johan Bonnier med att förlagens printaffärer kommer att minska ytterligare. Konsolideringen i förlagsledet fortsätter och tidningar läggs ner eller slås samman i jakten på kostnadsbesparingar. För att stärka lönsamheten har många dagstidningar höjt sina prenumerations- och lösnummerpriser, något som vi förmodligen får se mer av.

– Många konsumenter är beredda betala lite mer för god journalistik. Vad gäller e-tidningarna anser Carl-Johan Bonnier att de – äntligen – står inför ett genombrott för betalningsmodeller. Eftersom många av förlagens resurser är gemensamma kan det vara gynnsamt även för de tryckta tidningarna.

Magasinen är också pressade men bedöms ha en ganska stark ställning i den digitala konkurrensen.

– Kvaliteten och känslan i papperet är en viktig del av den läsupplevelse som ett magasin erbjuder. Därför tycker jag personligen inte att magasin lämpar sig lika bra för digitala lösningar.

Pocketboken en svårslagen produkt

På bokmarknaden har det länge sagts att e-boken är på frammarsch, men i flera länder går det långsamt. Det mesta talar emellertid för e-bokens marknadsandelar ska öka på lång sikt. Vad gäller pocketböckernas framtid håller Carl-Johan Bonnier fast vid den positiva bedömning han gjorde för fem år sedan.

– Pocketboken är med sina låga kostnader fortfarande en mycket svårslagen produkt. Det tror jag kommer att gälla under lång tid framåt.

Holmen Papers produktutveckling inom bokpappers- och magasinpappersområdena ser Carl-Johan Bonnier som positiv eftersom den kan leda till lägre produktions- och distributionskostnader.

– Alla i värdekedjan måste medverka till att sänka kostnaderna och därmed stärka konkurrenskraften hos våra slutprodukter.

Omställningen tar tid

Med Bonniers breda verksamhet inom tv, film, tidningar, digitala medier med mera har koncernen goda möjligheter att anpassa sig. Rötterna finns i print, men Bonniers har inlett ett förändringsarbete med målet att kraftigt öka intäkterna från nya digitala medier. Samtidigt understryker Carl-Johan Bonnier att den processen kommer att ta några år.

– Våra stora dagstidningar DN, Expressen och Dagens Industri har starka positioner för såväl papperstidningarna som de digitala versionerna. Det är dock ingen tvekan om att våra annons- och läsarintäkter kommer att växa snabbast på den digitala sidan.

Affärsidén håller

Förändringar är alltså att vänta, men Bonniers affärsidé att ”välja, skapa, förädla och förpacka kunskap och berättelser” ska gälla under lång tid framåt. – Vår affär bygger på att berätta riktigt bra historier, storys som attraherar många olika typer av konsumenter. Det ska vi fortsätta med. Men i framtiden handlar det inte lika mycket om mass- produktion, utan om medieprodukter som är specifikt anpassade till den enskilde individens önskemål. Det är där utmaningen och möjligheterna finns, säger Carl-Johan Bonnier.

Bonnierkoncernen

Bonnier är en mediekoncern inom tv, dagstidningar, affärs- och fackpress, tidskrifter, film, böcker, radio och digitala medier. Basen är de nordiska länderna och betydande verksamheter finns bland annat i USA, Tyskland, Storbritannien och Östeuropa. Totalt har Bonnier mer än 9 000 medarbetare i 16 länder.

Bonnier startade sin verksamhet som ett litet bokförlag 1804. År 1837 grundades Albert Bonniers Förlag, som snart utvecklades till ett ledande bokförlag med de idag klassiska svenska författarna som August Strindberg, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf. Bonnier är fortfarande helägt av familjen Bonnier som nu, År 2015, driver bolaget i sjunde generationen.

 

Kontakt

Holmen Paper
601 88 Norrköping

011 - 23 50 00
info@holmenpaper.com

Följ Holmen Paper

© Holmen Paper 2017