Så bedrivs klimatsmart skogsbruk

Brukade skogar med hög tillväxt är bättre för klimatet än obrukade skogar. Den slutsatsen dras i en analys som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU gjort inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests black line

Bruka skogen, öka skogstillväxten och använd skogsråvaran för att tillverka produkter som kan ersätta sådana som skadar klimatet. Detta är ett effektivt sätt att få ut den bästa klimatnyttan av våra skogar, säger Tomas Lundmark, professor vid SLU och verksam i Future Forests.

Tomas Lundmark understryker att SLU-forskarna i sin studie inte bara har analyserat hur mycket kol som lagras i skog och mark. För att sätta in skogsbrukets roll för klimatet i ett helhetsperspektiv har forskarna dessutom beräknat de klimat-effekter som produkterna från den brukade skogen genererar. Den effekten är betydande eftersom många sådana produkter och bränslen ersätter fossilbaserade eller mer energikrävande alternativ. Dagens skogsbruk gör redan stor klimatnytta. Hade vi inte tillgång till skogens alla produkter skulle utsläppen av koldioxid i Sverige vara betydligt högre än vad de är i dag.

– Det är viktigt att vi minskar vårt beroende av olja, kol och naturgas så snabbt som möjligt. Här kan skogen bidra på många sätt genom att leverera mer råvara för klimatsmarta produkter som till exempel biobaserade drivmedel, trä som byggnadsmaterial och förpackningar för livsmedel, säger Tomas Lundmark.

Forskarna har också analyserat vad som händer om man väljer att inte bruka skogen, utan lämnar den att växa fritt. På kort sikt kan detta bidra till att dämpa ökningstakten av koldioxidhalten i atmosfären till följd av den upplagring av kol som sker i den växande skogen. Det finns dock en gräns för hur länge denna klimatnytta kan finnas; när skogen blir tillräckligt gammal avtar tillväxten och därmed upplagringen av kol. Gammal och tät skog som lämnats orörd riskerar dessutom att utsättas för stormar och bränder med stora koldioxidutsläpp som följd.

Holmens skogar binder 4 350 000 ton koldioxid varje år.

Tomas Lundmark understryker att oavsett om man väljer en strategi att lagra kol i skogen eller att använda skogsråvara för att ersätta fossilt kol och därmed minska nettoutsläppen av koldioxid, så är skogens tillväxt den avgörande faktorn. Ju högre tillväxt desto större potentiell klimatnytta.

– Om vi skulle börja sköta våra skogar så att skogens tillväxt ökar med 40–50 procent och använda den ökade tillgången av råvara på ett klokt sätt skulle Sverige faktiskt kunna bli helt fritt från nettoutsläpp av koldioxid i framtiden. En sådan ökning av tillväxten är inte orealistisk att uppnå på sikt men då krävs tydligare skogspolitiska mål än dagens, säger Tomas Lundmark.

"Holmen bidrar positivt till klimatet"

SLU-forskarnas studie visar att den svenska skogen, skogsbruket och skogsindustrin spelar en mycket viktig roll för klimatet. Särskilt positivt är att den klimatnyttan kan bli ännu större i framtiden, säger Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog.

Holmens skogar tar, genom sin tillväxt, årligen upp mer än 600 000 ton koldioxid. Denna positiva klimatpåverkan har i en totalundersökning av koncernens klimatpåverkan kompletterats med produkternas klimateffekter och matchats mot de utsläpp som sker vid produktionen.

– Beräkningarna visar att Holmens verksamhet totalt sett bidrar positivt till klimatet. Det sker genom att koldioxid binds i våra skogar och i de trävaror som produceras. Att våra produkter ersätter sådana som är skadliga för klimatet har också stor betydelse, konstaterar Erik Normark.

cloud

Holmen har som mål att att öka skogstillväxten med 25 procent till år 2050 och därmed kommer ännu mer kol att tas upp och bindas in i skogen.

– Genom att ha höga ambitioner i återväxtarbetet, använda det bästa plantmaterialet och skapa nya vitala ungskogar kan ännu mer koldioxid tas upp. Ökad tillväxt betyder också att produktionen av klimatsmarta skogsprodukter kan öka. Dessa positiva klimateffekter skulle naturligtvis ha uteblivit om vi inte brukade skogen, säger Erik Normark.

 

Tomas Lundmark

Tomas Lundmark, professor vid SLU och verksam inom Future Forests

Erik Normark
Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog.

black line

 

Träden tar alltid upp koldioxid, hur mycket beror på trädens ålder:


Plantor och skog upp till 20 år Träden växer och absorberar ganska lite koldioxid.


Unga och medelålders skogar 21–80 år Nu växer träden som snabbast och absorberar som mest koldioxid.


Gamla skogar (äldre än 90 år) I den här åldern minskar trädets tillväxt och förmåga att ta upp koldioxid.


Källa: 5 sanningar om miljön,
Holmen Paper

Kontakt

Holmen Paper
601 88 Norrköping

011 - 23 50 00
info@holmenpaper.com

Följ Holmen Paper

© Holmen Paper 2017