Ordlistan som du väntat på

Opacitet, bulk och ytfinhet – bara för att nämna några. Det är mycket att hålla reda på när det kommer till papper och begreppen som beskriver materialets egenskaper är många. Att hitta rätt lösning till ditt behov handlar till stor del om att vi förstår vad du vill åstadkomma med din produkt. Och det blir i sin tur mycket enklare om vi talar samma språk, så med det i åtanke har vi tagit fram en guide till det universella pappersspråket.

Vad är skillnaden mellan LWU, SC och LWC papper?

Ett LWU- papper är ett obestruket papper där inga extra tillsatser har används. LWU papperet har pressats genom en kalander för att uppnå en jämnare yta. SC-papperet är ett superkalandrerat obestruket papper – det betyder att det har kalandrerats (glättats) extra mycket. Papperet innehåller även en hel del fyllnadsmaterial (pigment) som ökar ytjämnheten och förbättrar tryckegenskaperna. På LWC-papperet läggs ett ytskikt bestående av bland annat lera och bindemedel med en speciell bestrykningsenhet.

Trähaltigt eller träfritt papper

När man pratar om träfritt papper så menar man inte att papperet inte är gjort av träd. I den kemiska process som används vid massatillverkningen för träfritt papper blir utbytet av trä ca 50 %.  Fördelen med ett träfritt papper är en hög ljushet, med samtidigt ger det en sämre opacitet. När man istället tillverkar ett trähaltigt papper så används merparten av träråvaran i massaproduktionen. Här blir utbytet av trä ca 98 %.  Eftersom ett trähaltigt papper innehåller mycket lignin, ett ämne i trädets cellväggar, så gulnar det snabbare om det utsätts för dagsljus. Däremot finns det många andra fördelar med ett trähaltigt papper så som styvhet, tjocklek, kostnadseffektivitet och miljövänlighet.

Kalandrering

Med ånga, värme och tryck kan papperets ytegenskaper förändras och ge mera glans. Papperet pressas mellan två varma valsar under högt tryck och ångpålägg. Den ena valsen är av stål och den andra valsen polymer (plast). Man kan likna processen för kalandrering med att stryka en skjorta.

L*, a* och b*

a* och b* värden på ett papper anger papperets nyans. a* korresponderar till den röd/gröna skalan och b* korresponderar till den blå/gula skalan. Ju högre a* värde desto rödare papper och ju högre b* värde desto gulare papper.  Ofta handlar det om att hitta en balans mellan det gröna/röda och blå/gula för att producera ett papper som upplevs behagligt för ögat samtidigt som det har en upplevd vithet. L* värdet definierar ljusheten i papperet.

Bulk  

Papperets bulk beskriver hur voluminöst papperet är och mäts i cm3/g. Två olika papper kan ha samma ytvikt men olika bulk vilket innebär att det papper med lägre bulk ofta har klämts ihop (kalandrerats) mer vid produktionstillfället. Ju lägre bulk ett papper har 

desto tunnare är papperet. Papper som tillverkas av färska fibrer har en fördel när man pratar bulk eftersom fibern är mer voluminös än en returfiber som redan används en eller flera gånger i pappersproduktion. Även opaciteten blir bättre i ett papper med hög bulk.

Tjocklek

Ett pappers tjocklek beror mycket på vilken typ av råvara som finns i papperet. Med färska fibrer har man bättre förutsättning att producera ett tjockare papper jämfört med returfiber. Tjocklek mäter man i mikrometer (µm), i dagligt tal kallat ”my”, och det räknas ut genom att ta ytvikten multiplicerat med bulken.

Glans

Glans kan beskrivas både som pappersglans och tryckglans. Pappersglansen är den naturliga glans papperet får efter att det har producerat på pappersmaskinen.  Ju högre värde desto glansigare papper. Genom att använda rätt färg för rätt papper så kan en mycket bra tryckglans uppnås.

Ytfinhet

Ytfinheten beskriver en ytas släthet eller grovhet. Ytfinhet mäts antingen i µm enligt metoderna Parker Print Surf, PPS  , eller Bendtsen som mäts i (ml/min). I båda fallen betyder ett lägre värde en slätare yta. Ju slätare yta desto bättre förutsättning för bra tryckresultat. Ju jämnare pappersyta, desto större möjlighet till detaljrikt och originallikt bildtryck. Rasterpunkterna blir större på ett papper med ojämn yta. Det beror på att tryckfärgen flyter ut i ojämnheterna. Det kallas punktförstoring. Effekten blir att trycket blir mörkare och att bilderna kan ge ett något oskarpt intryck. Antalet nyanser minskar och övergångarna mellan olika färgtoner blir mindre tydliga. Använder man för hög rastertäthet kan man i värsta fall få så kallad fullslagning i trycket, det vill säga de mörkare partierna i bilderna sotar igen och blir svarta.  

Opacitet

Opacitet är ett mått på papperets genomskinlighet. Olika papperskvaliteter har olika opacitet. Det beror på att de har olika förmåga att både absorbera ljus och att sprida ljus. Opaciteten är en viktig parameter, eftersom man inte vill att det som trycks på ena sidan ska skina igenom på den andra sidan. I ett glättat/kalandrerat papper blir pappersbasen tunnare och mer genomskinlig. Ytan blir slätare vilket betyder att den även blir mer genomskinlig. Opaciteten försämras ytterligare vid tryckningen, särskilt om man trycker mörka, täckande ytor. Detta beror på att den feta färgen tränger ner i papperet och gör det mer genomskinligt. Det är alltså särskilt obestrukna, glättade, vita papper i låga ytvikter som kan ge opacitets problem. Opaciteten kan förändras med mängd och typ av massa, fyllmedel, kalandrering samt ljushet i papperet. Ungefärliga värden för opaciteten på tryckpapper är 89–97 procent.

 

Andra ord som är bra att hålla koll på

Cellulosafibrer: Fibrerna som pappersmassa är tillverkat av. Utvinns ur trädets växtceller.

Lignin: Ett ämne vid papperstillverkning som kommer från trädets cellväggar. Ligninet gör att papperet gulnar om det utsätts för dagsljus.

Mäld: En blandning av huvudsakligen pappersmassa och vatten. Inloppslåda: Där mäld matas in i pappersmaskinen.

Vira: En finmaskig väv i pappersmaskinen som avvattnar mälden.

Fiberriktning: Riktningen som de flesta fibrerna i ett papper ligger i.

Ytvikt: Papperets vikt. Mäts i gram per kvadratmeter, g/m².

Åldersbeständighet: Hur bra ett papper behåller sina egenskaper över tid.

Dimensionsbeständighet: Hur papperet förändras på tvären och längden vid olika fukthalter. Ju större förändring från originalstorleken desto sämre dimensionsstabilitet.

Kontakt

Holmen Paper
601 88 Norrköping

011 - 23 50 00
info@holmenpaper.com

Följ Holmen Paper

© Holmen Paper 2017